Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Reorganisationen år 1907 - Under de stormiga åren 1907—08 - Konfliktåret 1908, den hotande storlockouten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ökade förmåner i övrigt, som förut gjorts gällande, och då arbetsgivarne
helt naturligen måst motsätta sig dessa krav, har det kommit till flera partiella
kraftmätningar av allvarsam beskaffenhet. Därtill har kommit att även den
viktiga principen om arbetets frihet, en princip, som man med fog kunnat anse
böra vara godkänd även av arbetareorganisationerna, återigen blivit å deras sida
bestridd. Till följd härav har en allmän strid mellan arbetsgivarnes och
arbetarnes organisationer varit närmare än någonsin förut.))
Angående de viktigaste större konflikter och underhandlingar, vilka under
året hade sysselsatt föreningen, inhämtas följande ur sagda berättelse samt
föreningens handlingar. Det var först lönerörelsen vid de till Järnbruksförbundet
anslutna järnbruken och gruvorna; förhandlingar härom mellan å ena sidan
Järnbruksförbundet, å andra sidan Svenska Järn- och Metallarbetareförbundet samt
Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet pågingo sedan sommaren 1907
men blevo resultatlösa, varefter saken upptogs mellan S. A. F. och
Landsorganisationen. Dessa senare förhandlingar under en av Kungl. Maj:t förordnad
förlikningsman (Axel Schotte) pågingo 27 februari—19 maj, och d. 15 juni
undertecknades uppgjort kollektivavtal av parterna. — Mera svårartad var den stora
stuverikonflikten, som ledde sitt ursprung från en föregående år utbruten strid
vid Norrköpings hamn samt år 1908 utbredde sig till ett flertal städer, först i
Norrland, samt förde med sig om ej egentligen allvarsamma oroligheter så likväl
en rad av våldsamma uppträden i ett flertal hamnar. Om denna konflikt
yttrade styrelsen i en skrivelse till fullmäktige d. 20 juni: »Striden gäller i korthet
sagt endast arbetets frihet. Frågan är, huruvida en stuvare skall vara pliktig
att endast använda arbetare, som tillhöra Transportarbetareförbundet, och
därmed helt och hållet underordna sig detta förbunds lydnad, eller äga rätt att
använda vad för arbetare, han kan anse förenligt med sin egen fördel. Styrelsen
hyser den bestämda mening, att Svenska Arbetsgifvareföreningen här måste med
alla till buds stående medel arbeta för upprätthållandet av arbetet frihet och
hyser den övertygelsen, att denna dess uppfattning delas av föreningens samtlige
delägare.))
En annan mycket seg konflikt pågick hos Svenska Sockerfabriks AB med
utgångspunkt i en lönestrid vid sockerfabriken i Arlöv, vilken senare vidgades
genom sympatistrejker vid bolagets fabriker i Hälsingborg, Landskrona, Lund och
Ystad. — Till dessa kom Centrala Arbetsgivareförbundets stora strid i
byggnadsbranschen, vilken efter fåfänga avtalsförhandlingar begynte med allmän strejk
i Stockholm (d. 4 april) samt vidgades genom C. A. F:s lockoutförklaring för
sitt mellersta distrikt (Mälarelandskapen med Värmland, Dalarne och
Gästrikland samt Östergötland, Småland och Blekinge).
Med hänsyn till främst stuveri- och sockerkonflikterna samt även den stora
byggnadsstriden fann S. A. F:s styrelse läget så allvarsamt, att man beslöt föreslå
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
