Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Storstrejkåret 1909 - Den sista medlingens misslyckande, konfliktens upplösning - Stridens återverkan på S. A. F:s inre förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visades knappast från arbetarsidan, saken kom för övrigt i ett annat läge, då
den Lindmanska regeringen beslöt framlägga en proposition rörande lagar om
arbetsavtal och kollektivavtal till 1910 års riksdag. Sedan detta förslag, som det
vid det liberala partiets dåvarande oppositionsställning var att vänta, förkastats
av Andra kammaren, kunde mindre än förut någon större förhandlingshåg
motses. S. A. F:s styrelse var därför allvarligt betänkt på lockouternas fullständiga
hävande, desto mera som dessa egentligen blott bestodo på papperet: de särskilda
verken voro i allmänhet i full gång med arbetsvilliga samt arbetare, som utträtt
ur fackföreningarna och underskrivit avfordrad förbindelse att ej tillhöra
dylika. Hos de berörda yrkesförbunden voro emellertid meningarna ganska delade:
i juni 1910 yttrade sig sålunda Svenska Detaljisternas Herrkonfektionsförbund
och Sågverksförbundet bestämt för hävande, Sveriges Textilindustriförbund
och Svenska Grossisternas Herrkonfektionsförbund lika bestämt emot, medan
Svenska Väg- och Vattenbyggarnes Arbetsgivareförbund och
Pappersmasseförbundet ställde sig neutrala. Mot höstsidan svängde dock inom dessa förbund
stämningen alltmera bestämt till att kräva slut på lockouterna, S. A. F:s styrelse
beslöt därför (d. 20 oktober) begära fullmäktiges bemyndigande att häva dem,
och sedan detta givits (d. 25 november), träffade styrelsen omedelbart
förfogande att fr. o. m. den 1 december upphäva de kvarstående lockouterna.
Stridens återverkan på S. A. F:s inre förhållanden.
Så mycket om stridens yttre faser. Hur tedde sig nu verksamheten inom
Svenska Arbetsgifvareföreningen under dessa upprörda månader?
Att arbetsbördan för föreningens centralorgan skulle enormt växa, är en
självfallen sak. Ett allmänt intryck giva siffrorna om protokollsförda
sammanträden:
, - „ därav tiden 26 jun
ar 1Q00 ar 1909 .
y * * —31 dec. 1909
Styrelsesammanträden........... 18 28 22
Arbetsutskottets sammanträden ...... 19 4° 2 7
Studiet av protokollen själva ger naturligtvis ett väsentligen starkare intryck
än dessa nakna siffror. Deras berättelse om sammanträden, som fortsatt från
en dag till en annan, deras stundom oändliga listor över avverkade ärenden, och
vad man kan ana om överläggningar, som icke protokollförts, om viktiga
spörsmål, vilka icke föranlett någon anteckning — allt detta låter förstå, att
maskineriet arbetade under högtryck. Det skulle knappast förvånat, om det ibland
gnisslat något i gången, men huvudsakligen synes den organisatoriska apparaten
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
