Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Vid tjugufemårsgränsen - Nuvarande regler om ersättning vid arbetsinställelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt kunde bli alldeles undergrävd. Detta framtvang allvarliga överväganden
inom styrelsen, varvid man dels sökte genomföra lämpliga begränsningar av
administrationsutgifterna, dels och framförallt ville sä ordna ersättningarna vid
arbetsinställelser, att dessa i längden bleve mera överkomliga utan att därför
mista sin betydelse för mottagarne.
Vid dessa överläggningar och de anordningar, som av dem följde, utgick man
från den sedan föreningens början tillämpade och av erfarenheten väl
bestyrkta grunduppfattningen, att en assuranstekniskt tillfredsställande strejk- och
lockoutförsäkring icke kan åstadkommas, därtill äro dessa förhållanden alltför
tillfälligt betingade. Vad man hade att sträva till, var en hjälp, som i stridens
ögonblick kraftigt underströk organisationens solidariska intresse samt tillika
innebar ett verkligt stöd för den i kamp invecklade. Att finna en fix, under alla
förhållanden tillämplig norm för denna hjälps beräknande, syntes knappast
möjligt. Lägen kunde tänkas, då ett understödsbelopp, vilket för företagarne
i allmänhet allenast gåve en ringa gottgörelse, betydde för någon enskild en
verklig vinst, när han då tillfälligt befriades från att driva en knappast räntabel
rörelse. Men i synnerhet var att observera, att arbetsinställelsens förluster för
företagarne ställde sig så olika vid en lång och vid en kort öppen konflikt;
medan en snabbt övergående strid föga behövde inverka på hans
marknadsförbindelser, hotade den långt utdragna att verka varaktigt ruinerande.
Allt detta föranledde Svenska Arbetsgivareföreningens styrelse att söka mera
smidiga och efter praktiska omständigheters behov tillämpliga former än de
rätt stela bestämmelser, som stadgarne dittills innehållit. Den senaste tidens
utveckling av föreningens arbetssätt till en oavbruten levande samverkan
mellan styrelsen, yrkesförbundens ledningar och dessa förbunds i fullmäktige
allsidigt tillgodosedda representation gav möjlighet att utfinna de nödiga
mjukare reglerna. Nämligen sålunda, att i styrelsens och fullmäktiges händer lades
en diskretionär myndighet att lämpa ersättningsbeloppen efter varje särskild
situations krav. Stadgeändringar av denna innebörd ha genomförts under åren
1922, 1924, 1925 och 1926. Föreningens regler om avgifter och ersättningar
te sig numera i huvuddragen sålunda:1
Avgifter och skadeersättning beräknas efter delägarens ansvarighetsbelopp.
Detta belopp skall såsom regel bestämmas efter medeltalet av samtliga de
arbetare, som vid varje till föreningen anmält verk äro hos delägaren anställda,
och skall utgöra minst 200 kr. per sådan arbetare, men kan, om arbetsgivaren
så önskar, efter styrelsens medgivande ökas intill 500 kr. per arbetare. Om skäl
därtill förefinnes, kan styrelsen på ansökan från delägaren medgiva, att ansva-
1 Framställningen återger här i allt väsentligt den redogörelse för S. A. F:s ersättningsbestämmelser, vilken ingår
i Utkast till förslag till riktlinjer för strejkförsäkringen i de nordiska länderna av Hjalmar von Sydow (Sthlm
1926).
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
