Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - Om s. k. svarta listor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller utestängd arbetare från andra verk och företag eller eljest understödja sådana;
börande styrelsen vidtaga lämpliga åtgärder för möjliggörande av dessa bestämmelsers
efterlevnad.» Detta sker genom cirkulär till delägarne med anhållan, att arbete
icke, förrän annat meddelas, d. v. s. endast så länge konflikten pågår, beredes de
arbetare, å vilka, med fullständiga för- och tillnamn, födelsedag och födelseår samt
noggrann adress, förteckning meddelas i cirkuläret. Denna anhållan och denna
namnlista innebära sålunda endast i fråga om strejk och blockad en naturlig
svarsåtgärd, i fråga om lockout en självfallen verkställighet av utestängningen. Ehuru
sådana förteckningar på de i konflikten invecklade ofta i polemiskt syfte betecknats
med rubriken »svarta listor», uppfattas åtgärden från auktoritativt fackföreningshåll
såsom en naturlig konsekvens av stridstillståndet. Detta belyses tydligt därav, att
om en i konflikten icke invecklad medlem av Svenska Arbetsgifvareföreningen, såsom
någon gång händer, avskedar en genom förbiseende anställd fortfarande strejkande
eller utestängd arbetare, anses sådant vara en given följd av konflikten och
föranleder icke något organisatoriskt angrepp mot den avskedande arbetsgivaren.
Cirkulären med deras namnförteckningar gälla endast den tid konflikten varar. Så snart
konflikten är över och freden återställts, utgår från Arbetsgifvareföreningen ett nytt
cirkulär, till nummer korresponderande med det förra, varigenom det föregående till
sin verkan upphäves.
Ett detaljerat exempel må anföras. Under nummer 43/1923 utfärdades d. 10 juli
1923 ett cirkulär till vissa Svenska Arbetsgivareföreningens delägare om strejk och
blockad vid Ostkustbanans 3:dje, 5:te och g:de arbetsavdelningar, åtföljt av
fullständiga förteckningar å de strejkande. Efter ytterligare personuppgifters ingående
utsändes d. 13 juli under nummer 43/1923 Komp. en fullständigande lista, och sedan
strejken successivt vidgats, följde d. 24 och 31 juli nya kompletterande förteckningar,
betecknade 43/1923 Komp. II, resp. III. Då konflikten bilagts vid 3:dje
arbets-avdelningen men i stället vidgats vid 5:te och 9:de avdelningarna, utsändes d. 15
augusti ett nytt cirkulär, nummer 50/1923, varigenom nummer 43 med tillägg
återkallades med hänsyn till 3:dje arbetsavdelningen, men i stället fullständiga
förteckningar gåvos över de strejkande inom de båda övriga avdelningarna. Genom cirkulär
av d. 30 augusti, betecknat nummer 50/1923 Å., meddelades, att strejken vid 5:te
avdelningen nu upphört, varför föregående cirkulär i denna del nu återkallades, och genom
cirkulär, d. 2 november, nummer 50/1923 Å. II, gavs liknande meddelande med hänsyn
till 9:de avdelningen, där också då strejken slutat.
Under fredstillståndet har arbetsgivareorganisationen som sådan intet att göra
med arbetarnes anställande o. dyl., det är självfallet de särskilda verkens angelägenhet.
Emellertid är det rätt naturligt, att ledningen för ett verk känner behov att få så
fullständiga upplysningar som möjligt om arbetssökandes föregåenden, sålunda
meddelanden utöver de ofta rätt formellt hållna arbetsbetygen. Detta har i åtskilliga
främmande länder lett till skapandet av ett omfattande registersystem inom
arbets-givaresammanslutningarne, där såvitt möjligt alla inom branschen arbetande finnas
förtecknade och kunna följas. För en stor del av den tyska industrien har sålunda
sedan långt tillbaka funnits ett dylikt centralställe, dit verkens ledningar som regel
vänt sig för att få sitt arbetarebehov fyllt. Det är givet, att om en dylik
registre-ringscentral skall motsvara sin uppgift, måste den både mottaga och lämna
konfidentiella upplysningar. Lika givet är, att hela apparaten måste handhavas på ett
särdeles grannlaga och objektivt sätt, ty dess uppgift är den strängt taget för
arbetarne ej mindre än arbetsgivarne högst viktiga att låta personlig duglighet och pålitlighet
komma till sin rätt men ge möjlighet att följa och kontrollera mindre goda egenskaper.
Någon dylik allmän underrättelsecentral existerar icke i Sverige, däremot ha
vissa av de till Svenska Arbetsgifvareföreningen anslutna yrkesförbunden skapat
något motsvarande genom att ordna ett system av betygsuppgifter, om man så vill
en personlig arbetarestatistik. För varje i registret upptagen arbetare upplägges ett
192"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
