Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och exkurser - De stora avtalsförhandlingarna 1925. Av Axel Brunius - Intryck från de nordiska arbetsgivaremötena. Av Axel Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreslagit ville man gå. Hellre finge striden fortgå i hela sin omfattning eller
rättare, med omedelbart förstorad stridsfront. Arbetareparten hade ytterligare
timslånga överläggningar, och att kommissionen därvid icke lade händerna i kors utan
alltjämt framförde samhällets krav och behov, är naturligt.
Nya promenader, allt trögare försök till konversation i stora korridoren, här och
där någon överväldigad av sömnen. Solen är uppe och blänker i reflexer. Då äro
i ett nu alla på benen. Ett rop stiger: förslaget är antaget, undertecknande sker
inför kommissionen. I morgonsolens ljus fylles stadskollegiets stora sal till trängsel
av de intresserade. Kommissionen sitter vid bordet omgiven av parternas ledande
män. Kommissionens ordförande, envoyén Elmquist, meddelade med en av stundens
allvar men även av en djup tillfredsställelse genomträngd stämma, att fred var sluten.
Fredsdokumentet undertecknades därefter omedelbart av Svenska
Arbetsgifvareföreningens verkställande direktör, vice häradshövding Hjalmar von Sydow och av
Landsorganisationens ordförande, hr Arvid Thorberg. Alla strejker, blockader och
lockouter hävdes. På vissa platser hakade det upp sig några dagar, såsom alltid
är att vänta efter en strid av så stor omfattning.
Med detta betydelsefulla fredsslut inaugurerades den långa tid av relativ
arbetsro, som ännu vid jubileumsperiodens slut är rådande.
Intryck från de nordiska arbetsgivaremötena.
Av Axel Brunius.
De nordiska arbetsgivareföreningarnas organiserade samarbete sträcker sig över en tid
av 20 år och har intill den dag, då Svenska Arbetsgifvareföreningen ägt bestånd i 25 år,
omfattat 9 allmänna möten. Det tionde hålles i slutet av september 1927. Mellan
mötena har ett permanent utskott haft regelbundna sammanträden. Det första
nordiska- arbetsgivaremötet ägde rum i Köpenhamn 1907, och värdskapet har vid de
följande gått i tur mellan först de tre skandinaviska arbetsgivareföreningarna,
därefter även Finlands. Från 1909 höllos mötena årligen till och med 1911, men sedan
det femte mötet hållits år 1913 i Stockholm, uppstod på grund av kriget ett långt
avbrott, som sträckte sig ända till 1920. Det sjätte mötet hölls då i Köpenhamn,
följt av det sjunde i Helsingfors 1921. Därefter ha mötena regelbundet hållits
vartannat år med oavbruten växling av mötesstäderna. Finlands
arbetsgivareorganisation deltog första gången 1910, men hindrades år 1911 av vissa anledningar att
resa till mötet i Köpenhamn. Från 1913 ha finländarna deltagit i samtliga följande
möten. Åren 1907—1913 deltogo från Sverige Svenska Arbetsgifvareföreningen,
Sveriges Verkstadsförening och Centrala Arbetsgivareförbundet, vilka då alla voro
fristående organisationer. Sedan under kriget Sveriges Verkstadsförening ingått i
Svenska Arbetsgifvareföreningen och Centrala Arbetsgivareförbundet upplösts, har
representationen från Sverige vid samtliga följande möten varit enhetlig.
Initiativet till ett intimare samarbete togs från danskt håll, och förslag därtill
väcktes vid ett norskt arbetsgivaremöte i Trondhjem 1907, till vilket de ledande
männen i Dansk Arbejdsgiver- og Mesterforening (sedermera Dansk
Arbejdsgiver-forening) och Svenska Arbetsgifvareföreningen voro inbjudna. Planen väckte den
största anklang och tillfredsställelse och förverkligades, såsom förut är nämnt, redan
samma år.
När man tänker tillbaka på en serie av överläggningsmöten, som överspänner en
så lång period som 20 år, kan det icke hjälpas, att tankarna först gå till de del-
200"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
