Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans hof en senig fot mot fältet wäpnad gör,
Och för hans bång och språng man jordens darran hör.
Af tapperhet och kraft hans runda bringa giäser,
Och ur en hurtig nos han tiocka molnen fräser:
Hans gnäggan långa dön i höga luften gier,
Och ögats dierfwa eld gier blixtran hwart han ser.
Så snart han tyglen får, hwarom han sig bemödar,
Inrusarn som en blixt bland mord och tusen dödar.
När hela nejden fyls af folkets gny och brak,
En öfwermodig Häst, som stådt i fängsel spak,
Af ifwer fraggar, slår, gör sprong och betzlet biter,
Tils han sig ändlig lös med dubbla krafter sliter:
Hans wighet rödjer bort all stängsel utan nåd,
Och ritar fältet ut med ädelt öfwerdåd.
Sitt mod en kitzlig Häst i hwar en åder bär,
En liflig ögats eld det wida fält förtär,
Han ängar, bäckar, bärg tycks redan öfwerilat,
Försummat tusen språng, när han en blink sig hwilat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
