Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tösen från Stormyrtorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ser alldeles förskrämd ut. Hon gråter av blyghet och torkar
mödosamt bort tårarna med en sammanrullad näsduk, som
hon inte tycks förstå sig på att veckla ut. Hon bär svarta
kläder, som är tämligen nya och oslitna, men de sitter så
illa, att man är frestad tro, att hon har lånat dem för att
kunna uppträda på ett anständigt sätt inför domstolen.
Vad svaranden beträffar, ser man genast på honom, att
han är en burgen man. Han är en fyrtio års karl och har
ett käckt och raskt utseende. Där han står inför domstolen,
har han en mycket god hållning. Det märks nog, att han
inte tycker, att det är något nöje att stå där, men han ser
heller inte det minsta besvärad ut.
Så snart som protokollet är uppläst, vänder sig domaren
till svaranden och frågar honom om han håller fast vid sitt
nekande och om han är beredd att avlägga eden.
Till dessa frågor säger svaranden genast ett raskt ja. Han
börjar gräva i västfickan och tar fram ett betyg från prästen,
som intygar, att han känner edens vikt och betydelse och
är oförhindrad att avlägga den.
Under allt detta har käranden fortsatt att gråta. Hon tycks
vara oövervinnligt blyg och håller ögonen envist sänkta mot
golvet. Hon har ännu inte lyft blicken så mycket, att hon har
kunnat se svaranden in i ansiktet.
När han nu säger sitt ja, rycker hon till. Hon träder ett
par steg närmare domstolen, som om hon hade något att
invända, men så blir hon stående. ”Det är väl inte möjligt”,
tycks hon säga till sig själv. ”Han kan inte ha svarat ja.
Jag har hört orätt.”
Emellertid tar domaren emot betyget och ger på samma
gång en vink till rättstjänaren. Rättstjänaren går då fram
till bordet för att lägga bibeln framför svaranden.
Käranden hör, att någon går förbi henne, och blir orolig.
Hon tvingar sig att höja blicken så mycket, att hon kan se
över bordet, och hon märker då hur rättstjänaren flyttar
bibeln.
Ännu en gång ser det ut, som om hon skulle vilja göra
invändningar. Men hon hejdar sig på nytt. Det är ju inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
