Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sägen från Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärd man, har han naturligtvis reda på att där finns en
moské, kallad El Azhar, som är den ryktbaraste lärdomsanstalten
i österlandet. Jag gick en dag dit för att bese den,
och jag fann hela den ofantliga byggnaden, alla dess rum
och arkader, alla dess gångar och salar uppfyllda av
studerande. Där fanns gamla män, som hade ägnat hela sitt liv
åt kunskapssökandet, och barn, som just höll på att lära
sig att skriva ner de första bokstäverna. Där fanns storväxta
negrer från hjärtat av Afrika, sköna, smärta ynglingar från
Indien och Arabien, långväga främlingar från Berberiet,
från Georgien, från alla länder, vilkas folk omfattar koranen.
Invid pelarna — man sade mig, att i El Azhar fanns lika
många lärare som pelare — satt de undervisande nerhukade
på sina fårskinnsmattor, och deras lärjungar, som hade
slagit sig ner i en krets runtomkring dem, följde ivrigt deras
föredrag under vaggande rörelser med kroppen. Och säg
honom, att fastän El Azhar på intet sätt motsvarar de
föreställningar vi i västerlandet gör oss om ett stort
lärdomssäte, blev jag ändå häpen över vad jag såg! Och jag sa
till mig själv: Se här, detta är Islams stora fästning och
försvar. Härifrån utgår Muhammeds unga kämpar. Här i
El Azhar blandas de visdomsdrycker, som håller koranens
läror friska och livskraftiga.
Allt detta sade den resande nästan i ett enda andetag. Han
gjorde nu ett uppehåll, för att dragomanen skulle få tillfälle
att översätta för spåmannen. Därefter fortfor han:
— Säg honom nu vidare, att El Azhar gjorde ett så starkt
intryck på mig, att jag nästa natt såg det åter i en dröm!
Jag såg den vita marmorbyggnaden och de många studenterna,
alla klädda i svarta mantlar och vita turbaner, såsom
det brukas i El Azhar. Jag vandrade igenom salar och gårdar
och blev på nytt häpen över vilken borg och skyddsmur
detta var för muhammedanismen. Till sist kom jag i
drömmen till foten av den minaret, på vilken böneroparen brukar
stiga upp och kungöra för de troende, att bönens timmar har
slagit. Jag såg trappan, som slingrade sig uppåt minareten,
och jag såg en böneropare stiga uppför densamma. Han
var klädd i svart mantel och vit turban som alla andra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
