Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sägen från Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans moské. ”Jag tror inte, att denna bleka främling har
sett några syner”, tänkte han. ”Han har inte de mörka ögon,
som kan se bakom det fördoldas förlåt. Snarare tror jag, att
han är kommen hit för att driva gäck med mig. Jag måste
ta mig i akt, så att jag inte på denna fördömda dag må
drabbas av en ny förödmjukelse.”
Den främmande talade vidare.
— Du vet, o drömtydare, sade han och vände sig nu
direkt till Mesullam, som om han hade haft någon
förnimmelse av att denne kunde förstå honom trots hans
främmande tungomål, du vet, att en firad främling i dessa dagar
gästar Jerusalem. De styrande här söker att göra allt, vad
de kan, för att behaga honom, och det har till och med
varit tal om att för hans skull öppna den tillmurade porten
i Jerusalems ringmur, denna, som man kallar den gyllene,
och som tros vara den porten, genom vilken Jesus intågade
i Jerusalem på palmsöndagen. Man var verkligen betänkt
på att göra den höge resanden den stora äran att låta honom
rida in i staden genom en port, som har varit igenmurad
sedan århundraden, men man hölls tillbaka av en gammal
spådom, som förkunnar, att när denna port öppnas, ska
västerlänningarna genom den dra in för att sätta sig i
besittning av Jerusalem.
Men nu ska du höra vad som hände mig i går natt. Det
var härligt månsken, vädret var förträffligt, och jag hade
gått ut ensam för att göra en ostörd vandring runtom den
heliga staden. Jag gick utanför ringmuren på den smala
stigen, som löper utom murarna, och mina tankar fördes
under vandringen bort till så avlägsna tider, att jag knappast
mer kom ihåg var jag befann mig. På en gång började jag
dock känna mig trött, jag undrade om jag inte snart skulle
komma fram till en port i muren, genom vilken jag kunde
komma tillbaka in i staden och på en genare väg återvända
till mitt härbärge. Nå, just som jag tänker på detta, ser jag
en man öppna en stor port i ringmuren alldeles bredvid mig.
Han slog upp den för mig på vid gavel och vinkade åt mig,
att jag kunde gå in genom den. Jag gick i mina drömmar
och visste inte rätt hur långt jag hade vandrat. Jag var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
