Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där och spisade frukost. De hade tagit emot honom med
största glädje, bjudit honom på frukost och firat hans
ankomst till Stockholm på det vänligaste sätt. Då frukosten
äntligen var slut, hade far velat gå hem för att packa upp
sina möbler, men vännerna hade övertalat honom att stanna
och spisa middag med dem. Och middagen hade dragit ut så
länge, att far inte hade kommit att gå hem förrän vid
åttatiden. Och det hade inte kostat honom liten ansträngning
att slita sig ifrån det glada laget så pass tidigt.
När far kommer hem, är gossarna i mörker, därför att de
inte äger en tändsticka. Far har en tändsticksask i fickan,
och när han har fått eld på en liten ljusbit, som lyckligtvis
har kommit med i packningen, ser han, att gossarna är
varma och nerdammade, men krya och glada och tydligen
mycket nöjda med sin dag.
Inne i rummen står möblerna ordnade utefter väggarna,
lårarna är utflyttade, halm och pappersbitar bortsopade.
Hugo håller på att bädda gossarnas sängar i det yttre
rummet. Det inre rummet ska vara fars sängkammare, och
där står hans säng bäddad med så mycken omsorg, som han
någonsin kan begära.
Nu sker ett märkvärdigt omslag med far. När han kom
hem, var han missnöjd med sig själv, därför att han hade
gått ifrån arbetet och lämnat gossarna utan mat, men nu,
då han ser, att de är i gott humör och att det inte går någon
nöd på dem, ångrar han, att han för deras skull har lämnat
sina vänner, och han blir retlig och grälsjuk.
Han ser nog, att gossarna är stolta över allt arbete, som
de har utfört, och att de väntar, att han ska berömma dem,
men det är han alls inte hågad att göra. Han frågar i stället
vem som har varit där och hjälpt dem och ber dem komma
ihåg, att i Stockholm får man ingenting utan pengar och
att portvakten ska ha betalt för allt, vad han gör. Gossarna
svarar, att de inte har haft någon till hjälp, utan har rett
sig själva, men han fortfar att gräla. Det var orätt gjort av
dem att öppna den stora låren. De kunde ha förstört sig på
den. Han hade ju förbjudit dem att öppna den. De får lov
att lyda honom nu. Det är han, som står i ansvar för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
