Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gossarna på ömse sidor om ett gammalt skrivbord och läste
läxor med högan röst. Det var tydligt, att de hade fått brev
från mor med förmaning, att de skulle försöka läsa på egen
hand för att inte alldeles glömma bort vad de hade fått lära.
Då far nu så oväntat kommer in till dem, går han först
fram till skolschemat och studerar detta. Han tar fram sin
klocka och jämför. Onsdag mellan tio och elva: Geografi.
Sedan kommer han fram till bordet:
— Skulle ni inte ha geografi den här timmen? frågar
han.
— Jo, svarar gossarna, lågande röda i ansiktet.
— Men var har ni geografin och kartboken?
Gossarna kastar en blick bort till bokhyllan och ser
dödligt förlägna ut.
— Vi har inte börjat än, säger Lennart.
— Jaså, säger far, ni hade väl något annat för er. Han
sträcker på sig helt förnöjd. Han har fått ett övertag, som
han inte vill släppa, förrän han har stukat till gossarna
riktigt grundligt.
Båda gossarna tiger. Alltifrån den dagen, då de följde far
på operan, har de känt medlidande med honom, och det har
inte kostat dem så mycken ansträngning som förut att vara
snälla mot honom. Men naturligtvis har de inte ett ögonblick
tänkt på att ta in far i sitt förtroende. Han har inte
stigit i deras anseende, fastän de tycker, att det är synd om
honom.
— Skrev ni brev? frågar far med sin strängaste röst.
— Nej, kommer det från båda gossarna med en mun.
— Vad gjorde ni?
— Vi bara pratade.
— Det är inte sant. Jag såg, att Lennart gömde något i
skrivbordslådan.
Nu tiger gossarna igen.
— Ta fram det! ropar far, röd av vrede. Han tror, att
sönerna har skrivit till hustrun, och eftersom de inte vill
visa brevet, står där naturligtvis något fult om honom.
Gossarna rör sig inte, och far lyfter handen för att slå till
Lennart, som sitter framför bordslådan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
