Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagerska målet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akt på Möllers dikter i går; så synes det jag ändå kunnat
uppfatta det värsta; för att nu ytterligare samvetsgrannt
förklara det han författat så sanningslöst, i sitt felande
minne, vetande och ovetande; blygs nu gamla räf, som ni sade
ni var! att mer stå här för den respektive allmänheten,
och deklamera edra prosaiska lögner; ty poesi kan ej
tolkas af en samvetslös finne; men Gud hjelper dem som fly
till honom i nöden och låter anden, som vittnar sanning,
den misshandlade till bevis, tränga till djupet af Domarens
hjerta, som nog ser och hör, hvilken som har rätt, ty det
är Gud som upplyser hans ädla förstånd, och oskyldiga till
väl, och missdådare till straff och bättring, att tänka först
och handla sen, och fly till Gud i frestelsens stund, amen.
Le ej åt dessa enkla ord, som Gud inger en värnlös flicka,
som ej är van att skrifva några memoirer. Jag lyssnade ej
mycket till hans diktning om mig, det hördes klart på det,
hur han ljög, då han nekade för att hafva slagit mig med
ris, som Doktorn bevisade; och sedan ljög han allt det
andra på mig, ty han hade ej något ondt att säga om mig;
han begagnade ibland sina ord till mina, ty han sade att
jag sagt, att de ville tvinga mig till att blifva liderlig hos
Dillströms; men det var just han, som sade att något koppleri
i frågan, då jag talte om hurudana de voro. Det finns ej
något sådant i min skrift; men hvad det står är sannt, som
jag med ed kan betyga, det sade han om sitt, då jag sade,
att det han skrifvit var osanning, hvilket är sant, som han
också visste; men han är ej så rädd för att begå mened,
kanske jag har hört honom svära, som sådana gör. Han
viste ej hvad han skulle hitta på och säga om mig. Han
sade att jag ämnat resa till Upsala, hvilket jag aldrig
bestämdt, fast jag nämnde att jag var bjuden af en magister
för att bese mig, men ej ville jag resa ensam, det der var
då ingenting ondt uti; han har intet skäl att tala illa om mig,
derföre måste han dikta fast ingen hederlig tror honom;
fru H—g bryr jag mig ej om, det kan nog hända, att
andra dåliga kunnat ljuga på mig för henne och hon också för
både slägting och flera, och många kan säga osanning till
honom om mig, ty han känner mig ej så mycke äfven
kapitenen på hans fartyg varnade mig för Möller; han sade
att ”gamla kan också tycka om unga flickor”, men ändå
skulle jag åtminstone bli här i Stockholm en månad, som
det var ackorderat; jag vet att någon talt illa till kaptenen
om mig, ty han sade det sjelf till mig; han trodde det
ej och min halfsysler fru Nylander, som jag var hos sist i
Jönköping, vet nog att de ljög. Hon skulle resa på landet
för en längre tid; då jag reste hit; någon annan hade jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
