Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddslingen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
SKYDDSLINOEN
på lek med Mohren — allt detta, som nog för
henne blifvit tecken på hans underkastelse! —
Förargad och skuldmedveten på en gång vände
han långsamt hemåt.–-
— Jag beklagar, fru konsulinnan är icke att
träffa — för ögonblicket!
Det var fröken Hilma Dagborg, som bragte
notarien Bodell detta budskap. Han bugade,
och beklagade icke tillfället. Han hade infunnit
sig för att tacka för senast; han visste, att det
var ett par dagar för tidigt, men — nu stod
han där, och han hade den lyckan att stå öga
mot öga med — henne.
— Konsulinnan har varit hos tanddoktorn
— upplyste den unga sällskapsslafvinnan lugnt,
liksom för att lösa hans ursäktande brydda min.
— Hon kommer strax — tillade hon.
— Jag kommer således olägligt — fick
notarien ändtligen fram.
— För ingen del, det — det kan jag inte
tro. Var så god och sitt så länge! — — Och
fröken bjöd med en hastig men artig åtbörd
plats i en fåtölj, just den, där fru Elsa suttit
den där balaftonen, då kamrer Tyrsson
behagade släcka det elektriska ljuset. Frits slog sig
ner, och fröken tycktes vilja försvinna. Med en
ansats till hjältemod utbrast Frits:
— Nej, seså — gör inte som sist, om jag
får be!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
