Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I blixtljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BLIXTLJUS
137
som liknade en kall, föraktfull fnysning. Jag
vände mig häpen, upprörd. Det var Hansén,
som stod bakom mig. Jag kunde velat utbrista:
— Men, voro ni inte vänner? Var han inte i
skolan din bästa vän ?
Men Hanséns frodiga anlete uttryckte en
berusadt obehärskad skadeglädje.—»Ingen skada
skedd.»
Jag skakade af köld, som kom ej endast
utifrån den rasslande, isfyllda fjorden, utan också
från denna en hel skaras underförstådt
gemensamma, plötsligt tillfredsställda hat. Och i ett
blixtljus varsnade jag, att de alla hatat honom.
Hvarför? — Han var lycklig, han var dem
öfverlägsen — och hade aldrig låtit dem glömma
det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
