Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärleksdrycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
KÄRLEKSDRYCKEN
— Jag har ju så godt som aldrig något
starkt i huset — men lite saft kan också läska,
när det är helt.
— J°> jag tackar, och jag är ingen fyllbult.
De sutto midt emot hvarann, pratade och
småskrattade.
— Men behagar inte frun själf — ?
— Nej — tack, jo kanske — lite grand bara!
Hon behöfde minsann ingen trolldryck för
alt bli kärare än hon var. Men som förhäxad
stirrade hon på hans blottade, friskt röda hals,
när den ena kalla klunken efter den andra sjönk
genom strupen. — Fru Mina tviflade ej i denna
stund på medlets undergörande kraft; hon var
ju egentligen ett sant folkets barn, och af sin
mor, som varit piga, hade hon fått många
vidunderliga historier till lifs, som närt den
vidskeplighet, hennes blod gömde. Luktvattenflaskans
nu använda innehåll hade hon därför i god ticl
betalat dyrt — det skulle i bästa fall verka
omedelbart. Fru Mina väntade nu belöningen. Blek
af spänning betraktade hon sin gäst, och när
han satte glaset ifrån sig på brickan, kunde hon
icke tvinga tillbaka den angelägna frågan:
— Hur smakade del ?
Kaptenen smålog flyktigt, strök sitt skägg
och nickade:
— Jo tack — inte illa!
Men hans tonfall röjde icke någon ny och
ömmare känsla för värdinnan. I de kraftiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
