Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
SLAFVEN
och visar sig icke här igen utan minst tre
anständiga lokala nyheter!
— Men klippet?
— Det sköter jag själf. Du hugger ändå
alltid bara smörja. Kassörens baksida hade
under ordbyte gått i allt häftigare vågor; han
tyckte mycket om Månsson, men var framför allt
humorist. Månsson stack notisboken i fickan
och försvann.
— Nu går han och äter frukost — tänkte
kassören, men han misstog sig. Månsson var
en plikttrogen yngling och muntrade under
förmiddagens lopp sin hemstads alla fryntliga
poliskonstaplar, hvilka kände honom sedan han var
pojke, med de enträgnaste förfrågningar 0111
gatulifvet nattetid, alldeles som om något dylikt
öfver hufvud funnits till clär i staden. — — —
Vid 12-tiden stod han åter inför sin härskare.
Denne hade då hunnit frukostera och- mottog
tämligen nådigt sin slafs rapport: intet nytt att
uppdrifva i någon vrå af staden. Men i stället
aflämnade Månsson en längre artikel öfver senast
utkomna diktsamlingar, hvilken med ett flyktigt
bondgrin af Trum nerskickades till sättning.
— Får jag gå och äta nu ? — undrade
Månsson höfligt.-
— Mja — — nej vänta, hvad var det
jag-tänkte på ? Jo, Månsson skrifver en dikt om
nöden i Norrland! Nu genast.
Kassören kunde icke längre låta bli att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
