Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammaldags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
GAMMALDAGS
Ett drag, hvarmed han för enda gången
vann Agnes’ tacksamhet, var, att han själf,
ensam, meddelade de gamla, att förlofningen brutits.
# ♦
Inte blef denna Eklundavistelse någon hvila
för Jenny. Men hon hade glädjen att se sin
barndoms leksyster småningom tillfriskna efter
en svår, fastän dold sjukdom — hon lyckades
öfvertyga stackars Agnes, att hon haft rätt att
befria sig från den förbindelse, som skulle krossat
henne. Munter som förr skjutsade Agnes ner
Jenny till den lilla stationen — och åter var
Jenny den ensamma främling utan lycka, utan
kval, som hon alltid varit.
— Å, Jenny, utbrast Agnes i afskedets
ögonblick — nu blir jag så öfvergifven, som
aldrig förr.
— Du, lilla Aggie? — Å, när jag kommer
hit härnäst, så har du nog en ny fästman, en
riktig, en som friat själf — och fått ditt eget
»ja». Och då är jag onödig.
Tåget rusade med buller in öfver den tysta
nejden, de två kusinerna kysstes och Agnes grät
litet grand. Så for Jenny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
