Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
KÄRANDE
till skolan här, blef jag ju — så — så
öfverraskad. Ja, min käre, gamle Jon, det undslapp
mig i hastigheten ett tanklöst utrop: »Nej, så
roligt, Jon Somling kommer hit till hösten!» —
Jon vände sig bort från den skarpa
soldagern och från Elias blick. Hon fortfor:
— Så skulle du hört på Erik! — »Jon
Somling» — skrek han — »jaså, minsann, ett nytt
nummer! Hvilket i ordningen ? Hvad är det
för en skön figur, den där Jon!» — Jag
förklarade att du varit min lekkamrat och pappas
favoritelev och att jag ej hört af dig på många
herrans år. Och att — på listan öfver mina
ungdomsäfventyr behöfde han alls icke sätta ditt
namn. —
Hon tvärtyslnade och slog ändtligen ned
sina feberglänsande ögon. Så begynte hon
stilla: -
— Men vi två ha ju inte mera att säga
hvarandra om det — som flytt?
— Nej — svarade Jon kort, fast nästan
barskt. Då blef Ella helt ifrig igen: —
— Nåväl. Nu får du vara snäll och gå,
Erik kan när som helst komma hem till lunchen.
Och om han fann dig här — nu — midt pa
dagen, då han är ute —! — Nej, men kom igen
i kväll, eller i morgon, så snart du kan! Lofva
mig det, Jon! —
— Och hvarför det, Ella?
— Hvarför? — Åh, för din skull! Du måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
