Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lösningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖSNINGEN
357
manande från Betty, som gnodde i sitt anletes
svett.
— Hm — smålog Bror — jag har inte stört
dig.
— Odjur! — skrattade Betty. Och så var
Albrekt färdig.
Behagligt dröjande vandrade de ut i staden
och Bror lät tungan löpa. Han pratade om de
förbigående och ej minst om damerna. En
berömd politikers vackra fru sväfvade fram i
solglittret, skenbart oberörd af alla blickar, och
gled vigt om ett hörn in i en tvärgatas skugga.
Bror smackade:
— Undrar, hur det känns att ha en sådan
där liten allmänt beundrad donna för egen
räkning — utgöt han sig. Albrekt log för sig själf,
omedvetet smittad af vårdagens och kamratens
ljusa lynne. Plötsligt fick Bror en annan ton:
— Den som finge ge sig af!
Albrekt måste se på honom. Brors leende
hade med ens blifvit litet surt, liksom
försmädligt mot hvad han såg omkring sig. Efter en
stund sade Albrekt.
— Du söker ju ett resestipendium.
— Söker, ja —.
— Naturligtvis får du det också.
— Hm. — Naturligtvis?–Ja, kanhända!
Det räcker ändå inte till, så långt jag skulle
önska.
— Håhå, du har stora planer?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
