Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nödhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
NÖDHJÄLP
belåtenhet. Och nog hade han det, enligt
Grims-sons åsikt. Men ändå — innerst kunde
kyrkoherden icke neka till, att äfven han för sin del
gärna lät Enberg fara. Kandidaten var så att
säga allt för bra, för att passa där i huset.
— Ja — kära Enberg, — fortfor han efter
någon tvekan — som det nu är, så ber jag
likväl att få tacka er hjärtligt, för gossarnas
skull! — — — Han polerade omsorgsfullt
förstoringsglaset på bordsdukens snibb, och
granskade sin ena tumnagel.
Enberg hade bugat djupt och lämnade tyst
kyrkoherden ensam. — Redan dagen därpå reste
kandidaten. Frun syntes icke till vid frukosten,
men när kärran, som skulle föra resenären till
närmaste järnvägsstation, körde fram på gården,
skyndade hon ner. — Lille Bernhard låg sjuk.
— Tacka för det — hade modern sagt — han
har förkylt sig. Den där samvetslöse Enberg
har förstört gossen med kalla bad.
— Vi ha 20 grader varmt — hade hennes
man svarat, torrt och stilla. Men det hade hon
icke låtsat om.
Nu ville hon ner i lagom tid för att bevittna
kandidatens afsked från familjen. Just när hon
kom ut i förstugan, hade det blifvit Alariks tur
att bjuda läraren farväl. Helt kort och med
afsiktligt munter ton sade Enberg några vänliga
ord och några förmaningar att icke glömma
vissa brydsamma delar af feriekursen. Gossen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
