Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små sorgespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅ SOROESPEL
401
kronor och solskimret mellan clcm. Grodor
plumsade trögt i vassen och dykarne stego upp
och ner, upp och ner. Inga ärlingar syntes till.
Deras saga var slut.
* *
Ensam vankade Törd för det mesta kring
garden; kottar och pilbåge kunde inte i
oändlighet förnöja ett gossebarn, som icke på mils
omkrets ägde en lekkamrat. Efter många böner
fick han, hvad han länge innerligt önskat sig
— eit par små kaniner. En af drängarna hade
köpt dem åt honom i sin hemby, och Törd
mottog dem med storartad älskvärdhet. En stor,
luftig träbur fingo de att bebo, ställd på en
lugn och torr, men skuggig plats. Hvad de
helst ville äta, fingo de, utom köksträdgårdens
alster, som strängeligen fridlysts. Men
maskrosor och annat grönt, och klöfver — allt färskt
och friskt och i öfverflöd. De mumsade, till
Tords oerhörda belåtenhet, och växte sig feta,
men bibehöllo en sprittande, nyckfull munterhet.
Aldrig blefvo de trötta, aldrig törstiga. Törd
satte in en vattenskål i buren, de nosade på den,
föraktfullt och skuttade undan så att de liksom
med flit välte kull skålen. Skrattande fick Törd
torka bort clet utspillda vattnet och öste till
straff en knippa maskrosblad öfver kaninenia,
som clå lustigt nog sutto alldeles stilla, blänkande
26. — Ulünan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
