Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Små sorgespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
SMÅ SOROESPEL
redan om trollsländor, ekoxar och högsta
betyget i naturlära.–
En àskhet eftermiddag ilade han från
trädgården i fyrsprång upp till vindsrummet, där
han residerade. Han hade mecl mössan klubbat
en humla, öfvergjutit den med ammoniak, stuckit
en lång nål genom dess kropp och bar den nu
upp till cigarrlådans mausoleum. Sedan han fäst
nålen på en korkskifva, slog han upp läroboken
i zoologi för att leta rätt på humlans
vetenskapliga namn; detta samt fångstdatum och
fångstplats nedskrefs sirligt på en papperslapp. Då
Törd skulle fästa äfven clen på nålen, märkte
han, att humlan rörde på sig; de blanka, ledade
benen kröktes, bakdelen trycktes ner mot nålen
— och rätt som det var ljöd det döfva, tungsinta
humlesurret: — brum — mum — mum.
Insektssamlaren stod stilla, mot sin vilja noggrant
iakttagande alla dessa djurets återvaknande lifstecken
Det var ohyggligt — den lefde, på nålen.
Graf-skriften glömde Törd och grep i stället
ammoniak-flaskan, som han nästan tömde öfver humlan.
Denna hade åter lugnat sig. Törd drog andan,
något lättad. Men fast det rådde en verklig
bak-ugnshetta uppe under taket, kände Torcl kallsvett
droppa från pannan, isande huden. Så fällde
han igen lådans lock och ställde clen i en skrubb.
•Halfva natten låg Törd vaken och lyssnade;
han tyckte sig förnimma ett dämpadt, men envist
brummande borta från skrubben. Trött slumrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
