Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockertemplet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOMTEN.
Ja, se så, bekänn lm bara, Ruff, gårdshund. Del kan inle vara
någon annan än du, som är brottslingen, för jag såg själv hur du
smög dig ut härifrån. Och dill straff ska du fä i alla fall. .lag ska
gä och viska till matmor att hon låter dig bli bandhund i morgon
dag. Och hon gör alltid vad jag ber henne.
RUFF ångestfullt.
Nej, söla, beskedliga, herr domare, gör inte del. Del är inle jag,
som har förstört det sköna sockertemplel. Det är riktigt sanning.
TOMTEN.
Prat! Den som kan narras i ett, han kan narras i ett annat
också, (lieser sig.) Nu går jag till matmor och ber henne göra dig till
bandhund i morgon bittida.
RUFF.
A, goa, snälla herr domare, gör mig inle olycklig! Det är så
förskräckligt att bli livstidsfånge och ligga i kojan och aldrig mer lä
springa omkring och ha roligt. Gör mig inle olycklig! Gör mig inte
olycklig!
TOMTEN hoppar ner från bordet.
Jag ska be matmor all ge dig ett kok strvk på köpet, eftersom
du inte vill bekänna.
RUFF gråter och tigger bevekande.
Gå inte, herr domare! Gå inte...! (Plötsligt, niir tomten är vid dörren till
viinster.) Jag ska säga vem som gjort det, för jag var med och säg pä.
(Elsa siitter sig förskräckt upp i sängen.)
TOMTEN vänder sig om.
Ahå! — Nå, så fram med det dä.
RUFF.
Jag skulle inle säga det om du kunde göra henne något ont. Men
en människa har du väl ändå inte makt över.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
