Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––- - 1
0 evigt kära Namn för alla ädla bröst!
Om Sverge än en gång i lika nöd fågs fallä,
skall i den trycktas själ du gjuta eld och tröst
och Friheten och Du ifrån hans läppar skalla.
Han minnas skall — då en fyarbar
gick att i träldom Sverge {anka ,
då bojan redan upplyft var —
att du var den, som sist att det var Stureru
Enka,
som ensam uti Sturens fpår
af hjeltars styrka gaf exempel:
Lik den kolonn, som öfrig står
och än en masla bär utaf ett ramladt tempel:
1 tårar badande omkring Sten Stures grift
stod Sverges Folk och Råd, och hoppades ej mera;
Chrtjlina , du ännu , du ägde mod och drift,
du viste förja ömt och manligen regera.
Du fade: ”Ack , vid Sturens död
”hur hög den forg ert hjerta fårar!
”men nu, då Sverge är i nöd ,
”o frälfom, frälfom det! och gjutom icke tårar.
”Ja, Svenskar , ostrom ädelt opp
’’åt Fosterlandets väl vår Smärta:
”förlorom aldrig möd och hopp:
"den vacklande är slaf — och fri den som har hjerta"
"Sen! utur .grafvens natt min Makes dystra hamn
”med längtan höja sig at skåda Sverges öden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
