Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skalde - Brcf till Grefve J. G.
De, var en tid, min vän, då du och jag
beskådade med qvickt och mödigt öga
den Yerld, som omgaf oss. En mulen dag
af lifvets .lustrer räknade, vi föga;
ett pndt vi fågo qvalde ej vår själ;
och, danade till Dygd’och’Vett, vi trodde,
att allt vårt Slägte gjorde , tänkte väl,
och inga dårar denna jord bebodde.
Vi voro fällä då: O glädjens tid!
Q tid af’ oskuld! tid af kära minnen!
För tanken ställ, ibland , utaf din frid
en bild , att lugna mina störda finnen !
En annan kom. På verldens öpna feen
vi trädde sjelfva, trädde fram förtroligt,
och midt bland dårskapers och lasters skrän,
uti vår oskuld , funno lifvet roligt;
vi togo allt, som stötte oss , för skämt;
vi skänkte luftsken egenskap af strålar ;
och höllo fast oss vid den fatsen jämt:
” Vår verld är ej få ond , man henne målar. ”
Än, uti lifvets morgon , för vår fyn
Auroras rosenröda skyar flöto ;
men det blef middag: ifrån himlabryn
med famlad massa Phcebi strålar bröto:
cj blomstrens ytor gäckade oss mer
med qvicka dagar, strödda från det höga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
