Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•––––––––––––- 5S
Vid KELLGRENS död.
Aut, allt förvandlas Jkall, allt mörkna, allt försvinna*}
Förgäfves stjernans udd det stolta tornet rör —■
och bönens rökelfer på ödets altar brinna:
Se , obelisken grufas — och en Kellgren dör.
Af Snille lys, äg dygd, äg visdom — var hans like:
res minnet, likt en mur, mot tidehvarfvens fall;
Snart, fvaga varelfe , en fldgt från dödens rike
dig , lik det tunna moln , förskingra skalL
”Men dåren, dåren sjelf, som drömmer öfver dagen,
”från trängre horisont sin qväll ej nalkas fer
—-”Är då .för hegges lif en lika cirkel dragen ?
"Hvad ? eller styr eq stump allt hvad som sker V’
Till himlarnas Monark, gå, lät ditt förvett vädja;
hor domen: Slumpen sjelf är plan i tingens skick;
oordningen är rätt uti det helas kedja —
men länken är ditt mål, och skum din blick.
Dock, den som ställt en gräns * en gräns ditt
högmod fårar,
för tankans forskningar i flyrelsen af allt,
’har gett dig känflans rätt, dess nöjen och defis tårar,
till skatt åt delarnas behag och halt.
O, ibland tingens mängd, från fljernorna till djuren*
du ensam stoftets son och son af eterns’ sky*
förunderliga del af kedjan i naturen,
få evigt allmän och få evigt ny,
*) Mcnfiliga Lifoet af Kellgren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
