- Project Runeberg -  Skalde-stycken /
182

(1801) [MARC] Author: Axel Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid dessa ord utur sin dvala
han vaknade i haft, och tog fig för ige»
med vanlig fryntlighet att tala:

”En farlig Dam, min fon? Ja men.,

”långt mer, åtminstone, än Kräftan och än Tjuren ;
”den Retelsen ej stör uppå sin ban , min vän,

”en dubbel fegrare är den,

”ty haji har fegrat på Naturen.

’’ Betrakta menniskan , en dag , på nära håll:

” du finna -skall, hur kastad, lik en båll,

” emellan retelfer till makt , till rikedom , till ära,
”med mer — hon blindvis gör hvad känflorna begära;
”och när hon fått sin tid förtära
” i Vällust för sin lystna själ,

”få — har hon. ingen qvar för menskoslägtets väl.”

Apollo talte många flera
uppbyggeliga ord för både själ och kropp ,
men framfor i få strängt galopp ,
att, .fast uppå hans tal jag fpände örat opp ,
mitt öga nagelfor hans körning ändå mera;
och som jag tyckte mig framför oss obfervera
ett stycke skapnad lik en grind ,
i mina ögon trång och vind,
jäg, rädd för ,Phcebi fläng och obekant på orten ,
utropte: ”håll, min far! min far kör fast i porten.”
Apollo (som är något rart,
tnen efteprdömmeligt för hvarjpm och för enom)
tog .JMl —, förminskade, sin fart,
och kom få, lyckligen, igenom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sagskalde/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free