- Project Runeberg -  Skalde-stycken /
220

(1801) [MARC] Author: Axel Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poetbk ock BläcKhoKnet.

Fa.be k

D

<* ope, Voltatriy eller ock kanske ett annat Snille,,
hvars namn jag gerna minnas ville ,
men lika mycket — en Poet —
blef förefpådd odödlighet
utaf en kännare af fnillenka. skrifter.

Poetens- bläckhorn hörde på:

’Så får man, fade det, beröm för de bedrifter„
”som , om man skulle täckas gå
”i noga granskning af förtjenfter,

”man funne hämtade till höger och till venster,
•‘och kanske hälften ej Herr Auktor hörde till.

”Jag fvärja vill,

”att för de Verk Poeten skrifver,

” får han en gång odödlighet,

”och ingen mig att hedra vet,

”som honom bläcket gifver.”

Så talte det från tu till sju.

När ändteligen det med möda slutat hade,

Poeten vände om och tömde det, och fade:

”Si få, Herr Bläckhorn], tala nu.”

Det teg: det såg fig öfvervinnas.

Dett på sin tunga skrytet bar

utaf en egenskap , som ej dess egen var ––––-•

Ack! iblajid menniskor hur många Bläckhornsinnirt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sagskalde/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free