— 9 — att artiklar ur dessa, minst ur Policebladet, der aftryckas. Detta tror jag vara nödigt för att ej alltför tydligt röja planen. I allmänhet bör wid reproductionerna en viss måtta iakttagas. — Af dessa considerationer har jag ej velat föreslå Leffler att aftrycka de 2:ne artiklar i Dagbladet, som du sände mig. — Deremot är jag sinnad att skrifwa en egen för Correspin i samma ämne och syftning. 1 — Eljest har jag en färdig åt honom ang:de de Tyska och Franska Undervisningsan- stalterna. Den är ej öfwerensstämmande med vissa Vederbörandes åsigter, men just för att visa Corresp:s sjelfständighet anser jag den kunna vara nödig. Den röjer dock ingen oppositions- anda, men till och med en och annan moderat sådan skulle tjena att göra bladet ansedt att vara opartiskt, hwilket Leffler afficherat. 2 — Ledsamt 1 Stockholms Dagblad, som ägde en prägel av halvt offi- ciellt organ, införde polisunderrättelser. Troligen åsyftar Järta tvenne artiklar den 8 jan. 1835 (den första sannolikt av Beskow) under rubriken Några ord i anledning af Aftonbladets artikel, rörande den föreslagne förändringen af ansvar för majestätsbrott. Järtas eget tillämnade inlägg i samma fråga är säkerligen den i Correspondenten den 17 jan. publi- cerade Några ord om 5de kap. 1 §. missg. balken. 2 Järtas tvenne artiklar, Några underrättelser om för- sökta läroverks-reformer i Tyskland och Frankrike, lästes i Correspondenten den 21 och 28 jan. 1835. Till »vissa Veder- börande» räknar Järta, såsom ett följande brev visar, särskilt J. P. Lefrén.