22 — räkning af meriter, högeligen förargat Biskopen och i orten gjort en obehaglig sensation. 1 — Och under allt detta äro Danckwardt och Hartmans- dorff de friska viljornas Ministrar! 2 Äfwen här, ibland ungdomen, är tonen på långt när icke sådan som man föreställer sig i Sth:m. En lycka är att Lärare och de äldre äro rättsinnade, och att massan är, i saknad af up- viglare, lugn. Hederliga och moraliskt välsinnade äro gossarna, men ej underligt om de ifrån åt- skilliga provinser hitkomma med en mindre god politisk opinion. Tillfällen till yttringar deraf yppa sig, innom vissa nationer, vid valet af Tid- ningar för året. Dervid har nu visat sig mycken söndring. Hos en och annan tyckes liberalismen hafwa segrat. — Detta må ej omtalas; men Veder- börande böra i allmänhet få veta, att på student- opinionen här ej må räknas med någon visshet. 1 Till rektor vid Falu skola hade Västerås konsistorium den 4 sept. 1833 utnämnt mag. C. W. Baggstedt. Dennes medsökande, mag. J. F. Kindström, besvärade sig och erhöll den 1 april 1834 platsen. De övriga av Järta omnämnda voro prosten G. Nibelius och biskopen S. Caspersson Wijkman. 2 Frasen om de »friska viljorna» hörde till de politiska slagorden vid 1834—35 års riksdag. Uttrycket, som tillskrevs Dagligt Allehanda och med särskild envishet omtuggades av Nya Argus, betecknade en viss fraktion av reformvänner inom statsrådet och närstående kretsar. I motsats till de »friska viljorna» sattes »gubbarne» i konseljen.