att vara styrande. Deremot wet jag ock att gan- ska nitiske arbetare för Regeringen just i den speciella lånefrågan äro mycket missnöjde med Agardhs sophismer, som de anse motwerka sina rimligare bemödanden. — Att oppositionsbladen lämnat dessa sophismer oanfäcktade bevisar en hugnelig oskicklighet och brist på förstånd hos deras Redactioner. — För min del blir jag tyst tills vidare. Då vederbör:de anse sig belåtne med sanningens fördöljande skall jag ej brådska att framställa den. Det är icke den första gången som jag måst upoffra min rätt åt min loyauté. Men nöjd härmed är jag icke. Och ondt spår jag af nuwarande tillställningar. De witna om en obetänksamhet som är ryslig. RiksG:dsCont:s så länge oförutsedda förlägenhet, beredd genom en som det nu wisar sig onödig realisationsifwer, kommer att ha swåra följder. När Finansangelä- genheter göras till föremål för tillfälliga parti- intriguer, så blir slutliquiden bedröflig. Det gör mig hjertligen ondt att förutse hvilken som kom- mer att omsider derigenom ruineras. Tro mig! spelet är högt. Tillgifnast H. J. Hos de bäst sinnade här, och bättre finnas ej i Swerige, börjar att visa sig en betänklig ned-