— 110 — skrifter till denna Akademi. Upgifwer man något rent politiskt eller aesthetiskt sådant, så risquerar Akademin i vår tid att få diatriber deröfwer, hvilka, äfwen om de ägde stilistisk för- tjenst, hon swårligen kunde godkänna och belöna. Jag har talt härom med Geyer och vi hafwa ansett det icke vara otjenligt att återgå till Äre- minnen öfwer fordna stora Svenska män. Phos- phorismen fördref dem från Akademins täflings- upgifter. Ett äreminne ansågs icke kunna inne- hålla annat än ordprålig rhetorik. Likwäl ibland de prisskrifter som Akademien belönat, komma Lehnbergs, Geyers m. fl. äreminnen att gå till efterverlden, hvilket ej händer med åtskilliga historiska, moraliska, o. s. v. PrisChrior. Jag förmodar att Geyer skrifwer härom vidare. 1 Vi hafwa trott att ett Äreminne öfwer Stjernhjelm kunde till en början upgifwas. Väl finnes redan ett sådant af Gagnerus (tr. 1776) men det är såsom vältalighetsstycke alldeles misslyckadt. Äfwen ibland Nordins minnen i anledning af Akad:s jettoner är ett öfwer Stjernhjelm; men detta är en torr och ofullständig biografi. 2 — 1 Om Geijers skrivelse och Järtas här föreliggande brev se G. Ljunggren, Svenska Akademiens historia. D. 2, s. 80, 81. 2 Nordins kortfattade Minne af. . . Georg Stjernhjelm ingick i Sv. Akademiens handlingar ifrån år 1786. D. 4 (1809).