137 — kunna leda massans, eller pöbelns opinion. Till hans ursäkt torde dock kunna förebäras, att han väl egentligen blott var en länk emellan Gr. och någon annan. 1 Mennisko-kännedom ägde han, som sagdt, icke. Han tillägger sig sjelf densamma först efter sitt 50:de år, och jag tror ej heller, att jag gjort denna förmåga till någon hufvudegenskap hos honom. I öfrigt kan detta, med öfriga detaljer, retoucheras. Hvad som deremot ej kan ändras, är den anmärkta »rhetoriska yppigheten.» Visser- ligen äro Minnestalen i Witt. Akad:n vanligtvis blott enkla biografier, men undantag från denna regel saknas dock icke, t. e. Adlerbeths tal öfver Schröderheim, Lindbloms öfver Zibeth, Bibergs öfver Dahl, m. fl. — Att jag i alla fall icke, som de, träffat den rätta tonen, medgifves i öfrigt gerna. Nu till något annat. Landshöfdingskan lade på mitt samvete att hålla frågan om Borgmäste- riet varm. I anledning häraf får jag nu äran inberätta, att saken förekommer i nästa konselj, att L. 2 har alla StatsRåderna och Föredraganden för sig, samt att han således troligen blir nämnd. 1 Med denne »andre» torde Beskow mena kronprinsen Karl Johan. 2 Den förut omtalade assessor P. J. Lagergren.