Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då folket tvekade eller sökte stanna i skydd af en afsats,
sprungo deras officerare fram med höjda vapen och
uppmuntrade dem högljudt att marschera på. Sålunda gingo
högländarne den blodiga vägen upp till sista höjdplatån, dit
de anlände utan officerare.
De öfriga regimentena hade flere gånger måst göra halt
på grund af den ihärdiga gevärselden, men också de hade till
slut måst följa sina modiga officerares föredöme och kämpat
sig fram till sista platån.
Under tiden hade trots det förfärliga regnandet flere
skvadroner lanciärer galopperat fram mot de båda flankerna,
ja, en och annan afdelning hade till och med lyckats tränga
in i de svagt besatta ställningarne.
Detta förfelade ej att göra sin inverkan på striden i
fronten, där stormkolonnen tvekade några minuter. Men strax
därpå ljödo gälla hornsignaler, och hela den breda massan
vältrade sig under skallande hurrarop fram som en lavin med
fällda bajonetter. Trummorna dånade, säckpiporna skriade,
vapenklang blandade sig med vilda rop, med sackar och
stönanden.
En hvit fana rullades upp på den högsta kullens topp,
i boernas sista ställning.
De tappre kämparne hade ej vikit en fots bredd, men
trots det sega motståndet öfvermannats af engelsmännens
stora öfvermakt.
Den, som ej kunde fly, måste gifva sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
