- Project Runeberg -  Hjältebragder. Skildringar från boerkriget /
130

(1904) [MARC] Author: Johannes Kaltenboeck Translator: Carl Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ska förposterna flere kulor mot dem, hvilket visade, att de
hade sin uppmärksamhet fäst vid hvad som försiggick
framför dem. Men ryttaren sporrade sitt djur till det yttersta
och vann ett tämligen godt försprång för de framilande
boerna. Då han såg sig något så när i säkerhet, svängde han
jublande sin hatt öfver hufvudet och red rakt mot de
engelska förposterna. Boerna inskränkte sig nu till att jaga
några kulor öfver hans hufvud och drogo sig sedan åter
tillbaka till löpgrafvarne.

— Wer da? hördes nu posternas rop vid järnvägsbanken
och en officer med kikaren i hand blef synlig.

Khakimannen såg upp och varseblef flere
gevärsmyn-ningar riktade mot sig.

— Bort med eldvapnen — ni kunna ju smälla af i
misstag — sade han muntert och på flytande engelska.

— Hvem är ni? frågade officeren.

— Från Canadiska kontingenten!

— Hvar kommer ni ifrån?

— Blef fången vid Colenso, men har gnott ifrån boerna —
Några skott hördes och flere boerkulor susade förbi, hvilket
föranledde officeren att försvinna bakom järnvägsbanken. Strax
därpå dök dock hans hufvud åter upp och ropade: Sitt af
och kom öfver hit!

Ryttaren var ingen annan än Vanheerden, som dock
förändrat sitt utseende totalt till oigenkänlighet. Han hade
klippt sitt hår militäriskt och nästan stubbat det långa
helskägget.

Han åtlydde befallningen och klättrade öfver
banvallen, hållande djuret i tyglarne.

På andra sidan mottogs han af ungefär ett dussin
Gor-don-Highlanders, som nyfiket betraktade honom.

De tycktes taga allt för kontant, hvad nykomlingen sade.
Käckheten, som mannen lagt i dagen, då han rymt från
boerna, hade tydligen imponerat på dem. Blott officerens
närvaro höll dem tillbaka," eljes hade de säkerligen utan hvarje
betänkande räckt honom händerna till kamratlik hälsning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:07:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sahjalte/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free