Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på densamma, och efter en god halftimme förklarade Piet
köttet färdigt.
Nu åto de båda gossarne med strykande aptit. De hade
ju ej under två veckor fått annat än den torrskaffning, som
de tagit med från farmen, torkadt kött, bröd och kaöe.
Då de blifvit mätta och druckit af den förbirinnande
bäckens vatten, stoppades det öfverblifna stycket af steken
åter i proviantsäcken.
— Nu, sade Piet i det han sträckte ut sig i gräset och
blickade upp mot himlen, tror jag bestämdt, vi kunna anse
vår färd såsom misslyckad och helt lugnt återvända till
farmen. Vi hafva ju genomströfvat hela omgifningen här på
flere mil och ej lämnat ett träd eller en buske utan att noga
betraktat den. Vi hafva följt gamarnes flykt och uppsökt
alla punkter, där de slagit sig ned. Låt vara, att fåglarne
huggit in på indiern genast han ramlat ned, men hans
kläder och benknotor ha de nog inte brytt sig om.
Hendrik, som hängde hufvudet ännu djupare än Piet,
såg betänksam ut.
— Och sannerligen ha vi inte bevisat, att vi dock duga
bra till spårhundar, fortsatte Piet. För några dagar sedan
funno vi den skjutna hyänan, och i dag vädrade vi gazeller
på en hel mils afstånd. Jag tror, att far, som råkade in i
sandstormen strax efteråt, tagit miste på plats.
— Just därför anser jag, att vi ej skola uppgifva
sökandet ännu, längre norrut lär det, efter hvad jag tror, finnas
en mängd klyftor och pass.
— Kanske det! Jag är inte olifvad för att vi göra en
tur dit; jag vet ju, att din högsta önskan är att få stenen
tillbaka.
— Ja, men icke för pänningvärdets skull.
— Nej visst, men för att kunna säga till din far: se här,
nu är det slut med all nöd, nu kunna vi lugnt lämna
vår gamla farm åt sitt öde och köpa oss mark på någon
annan plats.
— Ja, om jag det kunde, skulle jag ej önska något högre.
Och hur glada skulle icke mor och syster blifva!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
