Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höfdingen mottog de båda unge hvite med lugn och
värdighet och bjöd dem taga plats på en matta framför hyddan.
Piet och Hendrik kände tobakens betydelse och drogo>
sedan de utbytt en hälsning, fram sitt paket. Under tiden
hade några af byns äldste infunnit sig och läto sig väl smaka
uf tobaken.
Sedan höjde Piet sin röst och frågade höfdingen efter
de närmare omständigheter, under hvilka luftskeppet varit
synligt den där stormiga dagen, men denne kunde ej berätta
mer därom, än Gonzapesi redan gjort, och den man, från
hvilken underrättelsen kommit, var ute på jakt med några
manliga byinvånare och väntades först tillbaka följande dag.
Gossarnes hopp sjönk åter ganska betydligt därigenom,
men de hade ju intet att försumma och beslöto därför invänta
den mannens återkomst. Kanske kunde han säga dem,
hvilken väg ballongen tagit eller åtminstonene gifva dem någon
idé därom, så att de sedan kunde draga sina slutsatser.
Incosi bjöd gossarne mat, men de betackade sig och
meddelade, att de nedlagt en gazell på morgonen och därför voro
väl försedda med mat. Men då en svartögd kafferflicka
kre-densade dom en bägare hirsöl, läto de sig väl smaka.
Efter en stund drog sig höfdingen tillbaka, och de äldste
sökte äfven upp sina hyddor, hvarför gossarne blefvo ensamma.
Då reste de sig upp, kryssade genom byns gränder
och observerade en hel del saker, som de aldrig sett förr.
Plötsligt stannade Piet i en af gränderna med alla
tecken till öfverraskning och gjorde Hendrik uppmärksam på
en halfstor pojke, som låg framför en af hyddorna och bar
en blå rock med försilfrade knappar öfver skuldrorna.
Också Hendrik tycktes genast vid åsynen af pojken
erinra sig något, ty med ett halfkväfdt jubelrop sprang han
fram till pojken.
— Hvar har du fått den där rocken ifrån, pojke?
Kafferpojken tycktes känna sig mycket smickrad af
frågan och blickade förtjust på sin rock, slog sedan upp sina
mörka, glödande ögon och frågade, om unge baas ville köpa
rocken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
