Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antalet svaga boerna blefvo därigenom tillbakaträngda från
sin ställning, trots det mäst hjältemodiga försvar.
Engelsmännen hade hittills ideligen fått förstärkningar
och räknade nu 240,000 man i fält, gent emot hvilka stodo
knappt 3,000 stridbara boer. Under dylika omständigheter
sågo boerna sig urståndsatta att upptaga en afgörande strid,
och flertalet af dem betraktade kriget som förloradt.
Under tiden hade Fristaten förklarats för engelskt
område, alltså ännu en orsak till att öka modlösheten. En stor
mängd fristatsbor fruktade för sina egodelar, för hus och
hem och lade ned vapnen. Blott den tappre boerhjälten De
Wet, kraftigt understödd af presidenten Steijn, ville ej höra
talas om någon underkastelse och öppnade på egen hand med
en liten skara trogna ett krig i smått.
Under dessa omständigheter kunde lord Roberts redan
den 26 Maj öfverskrida Yaal utan hinder, och tio dagar
senare hade han också Pretoria, Transvaals hufvudstad. i sina
händer, nästan utan att ett skott växlats.
Boerna hade efter moget öfvervägande afstått från att
försvara sin hufvudstad. det skulle fordrat stora
truppmassor, och staden med sina fort skulle väl heller ej kunnat hålla
sig i längden.
Detta var för öfrigt ett mycket lyckligt schackdrag och
egnadt att gifva kriget en helt annan karaktär. —
Vanheerden, som nu var fullkomligt återställd till
kroppen, o hi ock förlusten af hans två söner ännu kändes i
hjärtat, hoppades, då nu dag för dag gick, och läget tycktes
nästan hopplöst, att det skulle lyckas att göra engelsmännen lifvet
så surt som möjligt genom guerillakriget i norr. De Wets
namn var redan i allas mun, och han utvecklade numer all sin
kraft i den engelska hufvudstyrkans rygg. I de af
engelsmännen ännu icke intagna distrikten norr och öster om Pretoria,
började redan den gamle presidenten Paul Kriiger, Louis
Bo-tha, general de la Rey och andra uppfordra folket att fortsätta
striden och allvarligt sörja för, att lord Roberts trupper
höl-los varma. Om det, såsom man hoppades, lyckades att
förstöra engelsmännens förbindelselinier bakåt, att försvåra eller
Hjältebragder. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
