Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De båda första ryttarne stego till bäst och därpå sprängde
hela förtrafven förbi bondgården och fram till bärgshöjden.
Vanheerden ensam stannade kvar; han satt af och lät
hästen beta.
Det långvariga kriget hade ej undgått att lämna sina
spår på honom. Före detta fältkornetten hade blifvit
mycket magrare, men som det tycktes ännu senfullare. De
ändlösa kroppsliga ansträngningarne och strapatserna, den
ständiga känningen med fienden, sorger och missräkningar hade
gräft många djupa linier i hans manligt vackra drag. Hans
profil hade blifvit skarpare, hans ögon lågo djupare, och
syntes därigenom hafva blifvit större och mera lysande.
Omkring hans mun låg ett kärft drag, som man förr förgäfves
sökt där. Men ej blott hans ntseende, äfven hans militära
ställning hade under tiden förändrats. De Wet hade första
tiden användt honom som spejare och kurir, men sedan
lämnat honom en befälspost. Omkring midten af September
sände han honom med knappt hundra man till Fristatens norra
hörn för att där så godt sig göra lät afbryta engelsmännens
förbindelser, anskaffa hästar och uppfordra männen i
närliggande byar och farmer att fortsätta kriget. Och Vanheerden
hade alla skäl att vara nöjd med det resultat, han vunnit.
Icke blott att det lyckats honom göra fienden månget
afbräck, öfverallt ställde man efter bästa förmåga medel till
hans förfogande och från alla håll strömmade nya krigare
till; och de fläste af desse män afvisade som en skymf hvarje
påstående, att de voro ljumma patrioter. De förklarade, att
krigets utbrott kommit dem som en öfverraskning, att de ej
haft en aning om, att landet skulle läggas under England.
De hade blott af förtroende till präsidenterna Steijn och
Kriiger gått ut i kriget, utan att de ens tagit det på allvar.
Men nu, då engelsmännen börjat bränna ner farmerna, nu
hade kriget blifvit nationellt, nu hvarken kunde eller fick en
enda man fattas i hjältarnes led. På så sätt hade
Vanheerdens lilla ryttarskara på några veckor svällt ut till en
ansenlig trupp af 500 man.
Vanheerden låg utsträckt i gräset med hufvudet stödt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
