Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 49 —
>Herre 1 Att du denna min dotter under
ömsesidig kärlek till äkta tagit, fröjdar mig, gamle Kanva,
på det högsta. Nu, då hon blifvit med lifsfrukt
välsignad, sända vi henne till dig, för gemensam,
dygderik vandel. Betänk att din släkt är mäktig och
ärorik, och att vår rikedom består i försakelse, samt att
vi icke uppmuntrade din böjelse. Betänker du detta,
som en rätt konung och herre, så skall du hålla henne
kär och vördad bland dina andra hustrur. Det öfriga
tillkommer icke oss, det ställa vi under de höga
gudamas hägn!»
Till Sakantala.
Och nu, mitt barn, än ett ord till dig:
Om också vi lefva i ensamheten,
så känna vi världen och mänskligheten! —
Därför, när din make du hunnit har,
förtro dig till honom och lydig var!
Låt aldrig till vrede dig förleda
om ock han orättvis är mot dig,
sök hans andra hustrur glädje bereda,
och gå ödmjuk och stilla fram din stig!
Mot palatsets tjänare god dig visa
och rättvis, att de din dygd må prisa! —
Och nu, låt oss skiljas 1
SAKUNTALA.
Fader! Ack, få
ej mina systrar med mig gå?
KANVA.
Det höfves dem ej att synas där.
Snart tiden för dem också inne är
att en älskande make finna!
Men låt nu ej mer dina tårar rinna,
ty att gråta, barn, har du inga skäl:
som konungens maka skall lycka du vinna,
och höga plikter dig vänta. Farväl!
SAKUNTALA.
Farväl, 1 alla, som varit mig kära,
sorg efter er skall jag alltid bära!
4. — Sakuntala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
