Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 73 —
DUSCHYANTA
häftigt.
Vet du då hvar hon döljs, den klara stjärna,
som gick i töcken och mörker ned,
som smälek och hån och smärta led
när jag henne försköt? Om det du känner,
befria mig från den ånger, som nu
lik en giftig pil i mitt hjärta bränner!
VETRAVATI.
Tro mig, herre konung; helt säkert du
för länge sedan den saknade funnit,
om ej gudarna–
DUSCHYANTA.
Ja, deras skydd hon vunnit
helt visst när min grymma dom blef spord,
när med hånuppfyllda, skymfande ord,
jag dref henne bort i vansinnig yra! —
Hennes moder ju en Aspara var,
och helt visst hon skänkte ett ömt försvar
åt den som jag vann med eder dyra!
VETRAVATI.
Och gudarnas vrede snart slockna skall,
när de se hur ångern beröfvar dig all
din kungliga kraft att ditt rike styra!
DUSCHYANTA.
Ja, jag kastas redlös af vågornas svall!
Till hofmännen:
Fören bilden hitl
Hofmännen gå in i tältet.
Tredje scenen.
DUSCHYANTA. VETRAVATI.
DUSCHYANTA.
När bort jag gick
från henne i solljusa morgonstunden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>