- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
8

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 8 -

Men Lars Anders svarade inte ett ord, och då tog hon
en vedklabb, som låg bredvid henne, och dref den i
säng-gaflen, så att det brakade i hela huset.

»Hvad i helvete är det om?» sade Lars Anders och såg
sig omkring.

»Dn får ut och hugga ved, Lars Anders. Annars tar
■det slut innan kvällen.»

Lars Anders vände sig om och sneglade buttert bort till
spisel vrån. där vedhögen låg. Där fans ännu en liten hög
med vridna, krokiga granpinnar.

»Det räcker allt till kvällen,» sade han. Och därmed
vände han sig för ohjälpligt sista gången tillbaka mot väggen.

Gumman stod midt på golfvet och knöt händerna, öfver
iitt hon skulle ha en så’n latrygg till man. Bara det började
snöa, så att ban kunde ha det att skylla på, så var han karl
till att sofva från morgon till kväll och från kväll till morgon.
Han vaknade bara till målen, men då vaknade han lika säkert,
som om ban haft ett urverk i magen, och för livar gång åt
han, som om han arbetat en hel dag. Men annars var det
stört omöjligt att väcka honom. Och mor Brita Stina var så
arg, så hon svor på, att hon skulle vidbränna potatisen åt
Lars Anders, ända tills hon fått honom åtminstone så pass
vaken, så att han kunde börja på att skälla.

I detsamma hon tänkte det, började hyndan, som låg
framför spiseln att ge hals. Och Brita Stina for fram till
fönstret för att se, hvad som stod på.

Som hon hade tittat ut, skrek hon igen af alla krafter;

»Lars Anders»!

»Hvad i helvete är det 0111?» sade Lars Anders och
tittade upp.

»Jan Anders kommer liit.» sade Brita Stina.

Och den gången behöfde hon inte sutta någon vedklabb
i sänggaflen. Ty Lars Anders for opp ifrån sängen, som om
det varit eld under honom.

»Sätt på kaffepannan,» sade han, »och tag fram flaskan,
så vi kan få oss en gök.»

Och trots sina föresatser om att vidbränna potatisen och
alla andra önskningar, hon förut haft, började Brita Stina att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free