Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tackade och sade farväl. Iion tog dem alla i hand, i det
hon bugade till höger och vänster.
— Håll till goa, gummor. Håll till goa, karlar.
Och allesammans gingo från henne till Karl August,
skakade hand med honom och försvunno i skymningen i en
lång rad nedför backen åt sjön.
Karl August stod kvar på samma plats och såg oredigt,
hur svägerskan gick ner åt lüfsalen till och började hjälpa
pigorna att bära in faten. Han tänkte följa efter henne och
fråga, hur snart hon skulle lemna gården. Men i ruset hade
han en förnimmelse af, att detta vore oklokt och skulle se
illa ut. Och han började åter att tänka på Hilda. Han fick
för sig, att någon för hans skull hade talat illa om henne
på kyrkbacken. Uet var den där förbannade pigan, Lena,
förstås. Om han hade tag i henne ändå. Hvad angick det
henne, att ban gick till Hilda.
Han vacklade upp för trappan och slog med en smäll
upp dörren till köket. Det var ingen där inne. Men hon
kom nog snart in. och lian skulle ge henne.
I detsamma kom hustrun själf in, bärande en stor
bricka med de bästa kaffekopparna och bränvinsflaskan. Hon
såg icke Karl August, utan stälde helt lugnt brickan ifrån
sig på fällbordet vid fönstret-
Karl August stod bakom henne med hatten på nacken
och händerna i byxfickorna.
— Hvad har Lena med 111ig att göra? började han.
Jag ska’ djäflar i mig, ge henne. Hon går och pratar smörja
om Hilda, du. Men det rör henne inte, ska’ jag säga dig.
Katarina såg bara på honom och förstod, att han var
drucken. Och van vid dylikt, sade hon bara:
- Att du ska vara så’n, strax se’n du har varit med
om att få bror din i jorden. Inte är det nå’n, som vill dig
något ondt, inte.
Men i det samma kom flickan in, och då bröt det lös
på fullt allvar. Karl August fick tag i sin hatt och slängde
den med ett våldsamt kast bort i ett hörn, så att katten
förskrämd flydde upp i spiseln. Han stötte undan svägerskan,
som ville lägga sig emellan, hoppade i ilska upp och ned på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
