Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 -
l)et fans olika boningar i den rymliga statbygnaden,
där det bodde hushåll vid hushåll, dörr vid dörr och rum
intill rum genom bela det stora huset. För större familjer,
där mannen var en duktig arbetare, var det ett stort kök,
bredvid hvilket låg en mindre kammare. Denna var då
gärna prydlig och snygg, med duk på bordet, fotografier och
porslinssaker på byrån, blomkrukor i fönstret, gångmattor
mellan dörren och sängen och hvita gardiner för fönstren.
Det såg ut som ett rum, hvilket man har stående för
främmande eller för att vistas i om helgdagarna, och dörren
mellan detta rum och köket var oftast stängd.
Men det fans också andra slags bostäder — för de
mindre familjerna, de yngre, söm icke hade mer än två
eller tre barn. Dessa bestodo af ett enda rum, som var
familjens sofrum och barnens lekstuga, matsal, hvardagsrum,
tvättstuga, sjukrum och kök.
Och det hände ibland, när det fans ondt om plats, när
ingen på länge hade flyttat, eller när döden inte hade
kommit emellan och ställt det bra för enrums-statarna, så att de
kunde få öfvertaga en af de större lägenheterna, att en
familj, hvilken tjänat på gården i sina tio till femton år, under
bela denna tid kunde få bo i ett rum, utan att någon
förändring var möjlig.
I ett sådant rum hade Bergens Petter blifvit född. Och
där hade han också lefvat, ända tills han hade gått och läst
för presten och ett helt år efteråt.
Han var en småväxt, tyst och stillsam pojke, som
aldrig hade gjort mycket väsen af sig. Men de andra i
stat-bygningen gjorde i stället så mycket mer väsen af honom
Ty ban var så ful, att ban väckte uppseende, och därför
hade han hela sitt lif haft den tvetydiga lyckan att föra
munterhet med sig, hvart ban kom.
Genom en oförsigtighet vid skötseln förlorade han tidigt
synen på det ena ögat, så att han aldrig vetat, hvad det ville
säga att se med mer än ett. Och det seende ögat, som var
mörkt, bredvid det andra, hvilket inte kunde ta några intryck,
utan tittade ljust och vattnigt på sned ut i rymden, gaf åt
bela hans ansigte något bakvändt och tafatt, hvilket aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
