- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Första delen /
411

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 3(411 —

ocli stamfader åt ett stort folk, öfver hvilket hvilade Herrens
särskilda nåd och välsignelse. Men detta skedde, därför att
han, ehuru en klok man och en stor man, ödmjukade sig
inför Gud ocli människor, under det att Esau måste fly bort
ensam i främmande land, därför att han var stolt och
själf-rådig och aldrig kunde böja sitt hårda sinne.

Och liksom Gud underligen hade hjälpt Josef och
Jakob, så tyckte också Karl Johan, att Han underligen hade
hjälpt honom till att blifva bokhållare hos Jönsson, och han
ville ställa sig så, att Gud också alt framgent skulle kunna
hjälpa honom. Därför läste Karl Johan hvar dag ett kapitel
ur bibeln och om söndagarne läste ban historien om Josef i
Egypti land, eller om den patriarken Jakob.

Men han försummade häller ingenting om hvardagarna.
När han kom åt, och ingen mer än ban var inne i boden,
hände det, att ban på ett och annat tog en litet större avance,
än hvad Jönsson behöfde veta om. Eller också hände det,
att någon vara hade blifvit skadad, så att han plötsligen
behöfde sälja den billigare. Och Karl Johan tog vara på dessa
små inkomster. Ty ban hade gjort sig ett särskildt
ordspråk, som lydde så, att den, som inte tar vara på en
knappnål, får aldrig en silfverskål. Det sade ban fromt och
andäktigt, som om det hade varit ett stycke ur historien om
Jakob.

Men när Karl Johan på det viset genom flit,
sparsamhet och omtanke äfven utom sin lön, hade lyckats att lägga
af en liten sparpenning, så gjorde ban sig en annan affär,
hvilken var ännu mera vinstgifvande. Ty om det var en
fattig torpare eller fiskare, som inte kunde få kredit hos
Jönsson, då var Karl Johan genast färdig och erbjöd sig att
hjälpa honom. Han lade ut pängarna för köpet, så att
varorna blefvo betalda. Men sedan tog ban likvid själf, och
det fans folk, som påstodo, att han tog ända till två och tre
procent i månaden för besväret. Och när han det gjorde,
tänkte ban på Jakob, som barkade käpparna och lade dem
framför nöten.

Bin gamla mor såg ban inte ofta till. Af alla dem.
som ibland hjälpte henne, var det ingen, inför hvilka mor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:10:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/1/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free