Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Smålänning.
För några år sedan var jag tvungen att tillbringa ett
par dagar i Köln. Jag måste invänta ett rekommenderadt
bref, var ensam och var därför hänvisad till mig själf, om
jag på något sätt önskade förströ mig.
Det vore synd att säga, att Köln är en rolig stad.
När man sett domkyrkan och gjort några fruktlösa ocb
själs-tröttande promenader genom de smala, slingrande gatorna,
stått och tittat en stund från bron och ned på Rhen, som
smutsgul, stark och melankolisk snor de väldiga
vattentrå-darne om hvarandra och utmed de höga lerväggarne skrapat
sig allt mera gul och allt mera melankolisk, när man då till
på köpet varit inne på ett postkontor och frågat efter ett
oumbärligt rekommenderadt bref, som iclce anländt, då är
det icke underligt, om man känner sig något nedsatt till
lynnet och tillgriper den i Tyskland vanliga utvägen att blifva
vid godt humör, nämligen att gå in på en bierlokal och
rekvirera fram en mugg kyligt, fradgande öl.
Den lokal jag kom in på, var i den stil, man ofta ser
i Tyskland. Låg och halfmörk, med brunmålade träbänkar
utmed väggarne och bord i samma färg, mångfärgade
öl-seidlar af porslin, måladt glas, tenn eller trä på hyllorna,
fönster med måladt glas i matta färger ocb omsorgsfullt
snidade panelningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
