- Project Runeberg -  Samlade allmogeberättelser / Andra delen /
327

(1898-1899) Author: Gustaf af Geijerstam With: Jonas Lie, Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och stod, ocli hvad hon hörde och såg lade bon samman och
gömde i sitt gråa hufvud. Att hon måste göra, som sonen
bedt henne, förstod hon snart, och därför hände det en dag,
att gamle Olausson var fullt och fast öfvertygad, att han inte
skulle stå ut med den svåra resan, utan att det var bäst, att
ban stannade hemma, och att sonen for. Hvar ban hade
fått den tanken ifrån, det visste Olausson iclce. Men ban
kände sig lifligt öfvertygad, att det var ungdomen, som det
tillkom att fara på sjön och ålderdomen att stanna hemma,
och lian tyckte nästan det var vanvettigt, att han någonsin
varit på andra tankar.

Därför var också gamle Olausson nästan brydd, när,
han en vacker dag kom fram med den frågan, huruvida inte
sonen kunde fara i hans ställe, och ban kände sig formligen
tacksam, när Nils utan att låta märka någon öfve: raskning,
gick in på hans förslag och förklarade, att det inte var så
brådtom med bygget.

Se, detta hade mor Beda uträttat bara med några kloka
ord. Men hvad som inte ville lyckas henne, det var att få
någon ordentlig förklaring på hvad som egentligen hade
händt Nils. Nu finns det ingenting, som är svårare att bära
för en gammal kvinna, än när det är något hon mycket
gärna vill veta, som hon får finna sig i att betrakta som
oförklarligt, och är denna gamla kvinna tillika en mor, och
detta som hon icke kan få veta, rör den ende sonen, då
stiger hennes retade oro öfver alla bräddar, och hennes
uppfinningsförmåga stiger med dem.

Trots allt detta höll sig dock mor Beda stilla och gick
icke i granngårdarna för att få sin vetgirighet tillfredsställd.
För intet pris ville hon utsätta Nils för byns prat. Då ville
hon hellre gå och bära på siu förargelse till domedag.

Men det fanns ändå en, hvilken mor Beda efter
noggrann öfverläggning med sig själf trodde sig 0111 att i all
försiktighet våga pumpa. Och denne någon var ingen annan
än gamle Bommen, hvilken visste allt, som hände bland
ungdomen, och alltid gick och nosade efter kärlekens äfventyr,
som 0111 ban trott, att några smulor från ungdomens rika
bord skulle kunna falla ned till lians fattiga ålderdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:11:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samallmoge/2/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free