Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 345 —
Märta var sä ödmjuk i denna stund, att hon tyckte,
Nils borde känna det, där ban stod, och vända sig om och
få se henne. < rjorde ban det, vände ban sig om och svängde
med mössan, då skulle allt vara godt igen, då skulle hon vara
så lycklig. Abl Hon skulle inte tänka på annat än Nils,
ända till dess att ban koin åter. Och då skulle hon kyssa
och smeka honom, som hon aldrig hade gjort. Allt hvad
ban had om, skulle hon gifva honom. Allt, allt, allt! A,
gud i himmelen! Han skulle inte ens behöfva att bedja.
»Märta stod upprätt på stranden.»
Utan att hon tänkte därpå, började hennes läppar röra
sig, som när hon satt i kyrkan. I)et var icke till bön, det
var icke till sång. Det var snarare något, som likuade en
besvärjelse. I denna stund gjorde Märta ett löfte, som
sjömän göra, när de äro i högsta lifsfara. Hon lofvade, att
om Nils bara vände sig om och gaf henne en blick, skulle
hon gå i kyrkan hvarje söndag, ända till dess att han kom
hem. Ilon lofvade det till gud, och hennes läppar rörde sig,
talande heta, brinnande ord.
Märta stod upprätt på stranden och såg på Delphin,
som långsamt gled bort. Ilon ville ingenting längre, tänkte
Gernandts Folkbibliotek. II. 4 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
