Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fördärfvad andakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det sa’ smack efter’et, och innan han i förbluffelsen hann
krafla sig upp och löpa sin kos, hade de fått fatt i honom
och krängt skomakare-Pellens tunga symaskin öfver skallen
på’n’, så att han hade själfva bordet och mekanismen på
ryggen, medan benen pekade ut rätt framför bröstet på’n.
— I kväfver mej och bryter å nycklabenen på mej!
jämrade han sig.
— Dä ge vi hunsingen! svarade pojkarne och snörde
fast maskinen på stackarn, så det ville till ett halft
dagsverke att få honom bort.
— Detta är inte mänskligt! grät agenten och knäade
sig, ty Pelles maskin var så tung som ett litet hästlass.
— Känn på, känn på, hur det smakar, när dom tvingar
en symaskin på en, grinade pojkarne.
Till sist knöto de på hans hufvud en gammal
fruntimmershatt, som de fått låna af Josefa-Britta i Sjöhagen
och den de försett med så många konstgjorda
pappersblommor de kunnat skrapa ihop i hela roten.
— Gif dej nu i väg! ropade de och kittlade honom i
hasorna med sina käppar.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
I Funtabo höll vår talare just som bäst på att uttyda
våra rödglödgade synder för oss, när vi fingo höra ett
fasligt stönande och skramlande uti förstun. Det dunkade och
dunkade och fräste och fräste, så att talaren tystnade och
vi alla bäfvade. Det var ingen, som kunde utgrunda, hvad
det var för ett dån, och till sist lät det, som om man påtat
mot dörren med fyra järnspett.
— Antingen det är skam eller hans sändningabud, så
öppnar ja’! sa Kalle och började skjuta upp dörren.
I början sågo vi bara fyra järnhorn, och man kan
tänka sig, hur fruntimren togo till att svimma och hoa vid
den synen. Men färdigt blef det först riktigt, när vi fingo
se en illröd hatt och det förskräckligaste vidunder, man
kan skapa sig i tanken, indråsa i stugan och tumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
