Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lätta bröllopskläder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fördenskull funno de upp ett besattandes godt knep,
hvarigenom de ansågo sig kunna lura sockneborna alldeles
dråpligt.
De skulle nämligen ge sig åstad i sina
hvardagskostymer, hvar och en särskildt, och taga med sig
helgdagskläderna i hvar sitt knyte.
På det viset skulle då ingen kunna misstänka dem för
att vara på väg till prästgården, tänkte de.
Men på visst klockslag skulle de mötas i Boarps äng
en bit från vägen. Där skulle de ömsa kläder och se’n gå
en liten skogsväg fram till prästbostället.
— Hi hi hi, hvad vi ska’ lura de uslingarna, och så
snopna di ska bli! grinade de gamla tosingarna och
pussades i glädjen öfver det väl funna påhittet.
Nå, på öfverenskommen dag i början af hösten gaf
Johannes sig af med knytet under armen.
— Hvart ska’ postmästarn lägga i väg så tidigt på da’n?
sporde de honom, när han drog igenom Stoarps by.
— Åh, ja’ ska göra en liten schväng! svarade
Johannes och såg vördig ut.
Men pojkrackarne hade sett en flik af hans
helgdagsrock i knytet och anade genast argan list. — Och så fick
han spioner efter sig, stackarn.
Det dröjde inte så värst länge efteråt, förrän jungfru
Fia kom, också hon med ett stort knyte i handen, och
rultade, knyckte på nacken och pustade i brinkarna.
Byafolket hade knappt fått syn på henne, förrän de
begrepo något så när, hvad som var på färde, och inom
kort var hälften af folket oförmärkt i hälarne efter henne.
Ty där bor, gunås, ett vrångt och ledt folk uppe i
Stoarp. Det hade de alla dar haft rykte för.
Men Johannes och Fia anade intet ondt, utan träffades
gladeligt på den utsatta mötesplatsen.
— Nu ska’ vi byta om kläder i rappet! myste Fia, och
det gick som ett huj för dem bägge två att ta af sig
hvardagskläderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
